Mönsterbingo

Förfadern till vår form av bingo föddes i Italien på 1500-talet. Det hette då ”Il Gioco del Lotto in Italia” vilket direkt översatt betyder Lottospelet i Italien. Det är ett statligt lotteri som har sänts varje lördag sedan 1530-talet, helt utan avbrott. Detta spel spred sig sedan över Europa tills det adopterades av Frankrike i slutet av 1770.

Som alla andra så modifierade även fransmännen spelet lite. Spelplanen som bestod av tre horisontella och nio vertikala rader, hade fem fält som var fyllda med nummer och fyra fält som var blanka. Rutorna i den vertikala raden innehöll nummer från 1-90. 1-10 i den första raden, 11-20 i den andra och så vidare. Inga lottokort såg likadana ut och varje lottodeltagare fick ett kort var.

Spelet gick ut på att en utropare drog en lite träfigur med ett nummer på, vilket han senare ropade ut högt så att samtliga bingospelare kunde kryssa för numret på sin bricka om man hade det på sin spelplan. Den spelare som först fick bockat av en horisontell rad vann.

Spelet finns i många varianter runt om i Sverige, och en sådan variant är Mönsterbingon. Man spelar den på samma sätt som man spelar den klassiska 75-bollarsbingon, och går ut på att man har en bricka med rutmönster bestående av 5×5 rutor. Samtliga rutor har slumpvis utvalda nummer, och ett förmarkerat mönster. En bingoutropare drar sedan upp nummer som står tryckta på små bollar, en åt gången. Efter varje boll han drar upp så ropar han ut det förtryckta numret som står på så att alla spelare kan granska sina bingobrickor för att se om numret finns med på sina brickor. Om det finns där så markerar man fältet med den motsvarande siffran.

När man lyckats markera alla fälten som utgör det förtryckta mönstret så ropar man ut Bingo.

Ett känt exempel på spel med mönsterbingo var när man på BingoLotto skulle lyckas markera alla hörnsiffror. Andra kända mönster är cirklar, hjärtan, kryss eller en specifik bokstav.